Skog och klimat

Kommersiellt skogsbruk bevarar
HUR PÅVERKAR PRODUKTIONEN AV SKOGSRÅVAROR DEN GLOBALA KLIMATFÖRÄNDRINGEN?

Klimatförändringarna är en av mänsklighetens största utmaningar. Världen letar efter lösningar och alternativ för att möta effekterna av klimatförändringar, som inte bara hänvisar till global uppvärmning utan också förändringar i regnintensitet och förekomsten av extrema klimathändelser, såsom orkaner och värmeböljor.

Det är för närvarande obestridligt att sådana förändringar huvudsakligen inträffar på grund av mänsklig aktivitet, speciellt på grund av utsläpp av en stor mängd växthusgaser, såsom koldioxid (CO2) och metan, i atmosfären. Det är också allmänt känt att skogsunderhåll spelar en huvudroll i diskussionen om global uppvärmning, särskilt i Brasilien, ett land som är känt för sin skogsproduktivitet. Se grafen nedan hur brasilianska skogar har arbetat för att lugna de hotande effekterna av klimatförändringar.

 

PRODUKTIVITETEN I DEN BRASILIANSKA SKOGSBRUKSSEKTORN

Brasilien har världens näst största skogsområde, med totalt 497,90 miljoner hektar (ha) skog (58,47% av sitt territorium), vilket för övrigt är mer än 10 gånger hela Sveriges landyta (41 miljoner ha). Av denna yta är 98% eller 488,06 miljoner hektar ockuperade av naturliga skogar, medan endast 9,83 miljoner hektar motsvarar planterade skogar (SFB, 2019). Nyligen har Brasilien varit centrum för heta diskussioner med fokus på nödvändigheten av att upprätthålla brasilianska skogar, främst för rollen i den globala klimatförändringen. Avskogning utgör landets största hot vad gäller utsläpp av växthusgaser.

Den brasilianska skogsbaserade sektorn är världsledande när det gäller träproduktivitet (trävolym per ytenhet) (Figur 1). Bland de viktigaste handelsvarorna inom skogssektorn har vi pappersmassa och papper, träpaneler och sågat trä (mestadels ursprungliga arter som huvud­sakligen kommer från Amazonia och Centro-Oeste, och utländska arter som tall och eukalyptus).

Trots den negativa inverkan som covid-19-pandemin haft på den ekonomiska aktiviteten i de olika industrisegmenten har utvecklingen i den skogsbaserade sektorn i ett långsiktigt perspektiv varit kraftfull. Massa- och papperssegmenten sticker just nu ut när det gäller positiva förväntningar, på grund av den ökade konsumtionen av personliga hygien- och rengöringsprodukter (VALOR, 2020). Därför står den brasilianska skogsbrukssektorn inför utmaningen att intensifiera sin produktion för att möta den ökande efterfrågan på fibrer, trä, energi och flera andra nya tillämpningar som fortfarande är i forsknings- och utvecklingsfasen.

Productivity and average rotation of planted trees in brazil versus other significant players worldwide
VAD ÄR SAMBANDET MELLAN DEN BRASILIANSKA SKOGSPRODUKTIVITETEN OCH DÄMPNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR?

Skogar kan betraktas med två huvudsyften: bevarande och produktion eller, även om de inte är omfattande, samspelet mellan de två, det vill säga bevarande genom användning. När det gäller produktion möjliggör planterade skogar, särskilt plantager av arter som tall och eukalyptus, produktion av olika produkter, såsom pappersmassa, laminerat trä, sågat trä och ved.

Oavsett mål så främjar båda typerna av skogar (naturliga och planterade) olika ekosystemtjänster, till exempel mildring och anpassning till klimatförändringar, reglering av vattenflöde, markbevarande, näringscykling, upprätthållande av biologisk mångfald.

Genom den naturliga fotosyntesprocessen absorberar träd koldioxid från atmosfären och lagrar det i sin biomassa, ett fenomen som också kallas kolsekvestrering. Under fotosyntesen absorberar träd CO2-molekylerna och vatten, vilket, när det är i närvaro av ljus, resulterar i produktionen av glukos (C6H12O6) och vatten, detta släpper ut syre (O2) i atmosfären. Glukos genomgår olika kemiska reaktioner under den metaboliska processen, vilket resulterar i produktion av biomassa. Cirka 50% av ett träds biomassa består av koldioxid (SOARES et al., 2011). Eftersom produktionsskogar planteras och skördas i olika cykler över tiden upprätthålls ett genomsnittligt koldioxidlager i de nämnda områdena fram till rotationsåldern. År 2018 uppgick motsvarande CO2-lager i skogssegmentet mellan inhemska och planterade skogar till 4,2 miljarder ton (IBA, 2019).

När det gäller anpassningen till klimatförändringarna bidrar skogarna till regionernas mikroklimat, vilket gör lokala temperaturer mildare, minskar erosion, bibehåller biologisk mångfald och skyddar vattenresurserna; i korthet, minskar de potentiella negativa effekterna av klimatförändringar.

För planterade skogar ökar dessutom tillgången på trä och fiber för industriell konsumtion, detta minskar trycket på inhemska skogar.

Under de senaste 30 åren har Brasilien utvecklat ett skogs­förvaltningssystem för produktion av trä i Amazonas skogar som förenar användningen och bevarandet av skogens resurser. Brasilien har den största stående tropiska skogen på planeten, Amazonas regnskog, som svarar för cirka 20% av den globala biologiska mångfalden. Skogsunderhållet är avgörande för utvecklingen av hållbar förvaltning av samhällen som saknar ekonomiska alternativ och livskvalitet.

Den växande ökningen av förvaltningsområdena i våra naturliga skogar visar att detta är sättet för att hålla ekosystemen aktiva och öka deras värde. På samma sätt pekar den växande ökningen av skogsområden planterade med exotiska och inhemska vegetationer vägen framåt för andra sektorer, som inte har uppmärksammat den överhängande nödvändigheten av att anpassa sig till globala ansträngningar för att mildra klimatförändringarna.

Förutom att tillgodose efterfrågan på träprodukter spelar skogsbrukssektorn också en roll i omformningen av och den adekvata hanteringen av Areas of Permanent Protection (APP) och Legal Reserve (LR).

I Brasilien är skogsbrukssektorn den sektor som skyddar naturområdena mest. Nästan 7 miljoner hektar är avsedda för bevarande (IBÁ, 2019), detta ökar skyddsområdena, APP:erna, LR och områdena med privat naturarv (RPPN på portugisiska) (Figur 2), som direkt bidrar till regleringen av vattenflödet, pollinering, klimatkontroll, bildning av koldioxidlager, jordbevarande, fröspridning, näringscykeln och bildning av gröna korridorer, även kulturella, vetenskapliga, fritids- och utbildningsaktiviteter. Ytterligare 0,7 hektar för varje hektar planterat med träd för industriella mål är därför avsett för bevarande.

En annan viktig klassificering omfattar 153 tusen hektar av dessa klassificerade områden, såsom High Conservation Value Areas (HCVA) (IBÁ, 2019), som anses vara av yttersta vikt för bevarande av arter av flora och fauna, underhåll av ekosystem, tillhandahållande av miljötjänster och bevarande av den traditionella kulturella identiteten hos lokala samhällen.

Distribution of areas preserved by the plated tree industry, 2018

Skogsindustrins bidrag till dämpningen av klimatför­ändringarna gäller också tillverkningsprocessen. Träindustrin genererar till exempel det mesta av den energi som behövs för att genomföra sina produktionsprocesser, genom skogsbiomassa (industri- och skogsrester), cirka 70% kan sparas.

Fler bioraffinaderier kommer byggas och generera andra produkter än energi inom en snar framtid, såsom biobränslen. Detta innebär att denna sektor, förutom koldioxidlagring, också bidrar till att undvika utsläpp genom användning av flera skogsprodukter snarare än energi och produkter från icke förnybara källor.